Ni finns här. Nu gör jag det också.

"Man upptäcker hur man är genom att handla mjölk. Hög eller låg fethalt? Ekologisk eller  billig? Återvinner man paketet? Tänker man på kossan när man dricker den? Bjuder man en kringstrykande katt att lapa i solskenet utanför? 

Köp ett paket mjölk, förbruka den och gör dig av med paketet, så ska jag berätta vem du är."

-Hade man kunnat säga, och just därför gjorde jag det precis, för att jag kunde. 

Ser du solskenet eller molnen? Asfalten eller gräset? Leendena eller de stramt åtsnörpta läpparna?

Vi väljer vad vi vill se, och vad vi tillåter oss att se. 

Vad har jag valt? Vad tillåter jag mig?

Mycket och lite.

Nu väljer jag värmen. Jag försöker.

Jag är här.

Jag är här.

jag är här.

-Min mage berättade det för mig precis, och den var lycklig.

Den var lycklig. För tillfället.

Men morgondagen tillhör framtiden och dagens solsken är det enda som kan ge värme för tillfället.

Jag blundar.

Jag ser.

Nuet.

Mig själv. Istället för alla andra.

Men ni finns här. 

Alltid.